Slakthusområdet
När jag tittade in hos Staffan idag så tyckte jag att det var något bekant över huset han visar på sin blogg. Det visade sig att jag också tagit en bild på samma hus. Byggnaden finns på Slakthusområdet i Enskede alldeles bredvid Globen. Jag cyklar genom området till och från jobbet varje dag. Det är en spännande cykeltur där jag får väja för långtradare och gaffeltruckar. Det är en värld för sig där inne. En värld med frysrum, styckmästare och djurkroppar på krokar. Speciellt mörka vintermornar för det tankarna till mordgåtor och brutala deckare. Men det fins en hel del vackra hus på området.
Det här är ett av dem.
Krasslig
Jag är sällan sjuk. Så sällan att jag hade glömt hur tröttsamt det är att inte må bra. Jag är usel på att inte må bra. Låtsas som om det går att göra alla de där vanliga sakerna men kroknar efter en minut. Det går inte alls, det är bara att inse. Det enda raka är att ta något varmt att dricka och lägga sig platt i sängen och vänta på att imunförsvaret gör sitt därinne. Jag tar en rejäl sked av Härstafruns honung, den bästa man kan tänka sig, sedan en kopp te. Det gäller att inte värma upp honungen för då går många av nyttigheterna förlorade har jag lärt mig av Härstafrun. Sedan kryper jag i säng och hoppas på att det känns bättre imorgon.
Bokmässa
Jag återkommer
September
Ute dricker jag mitt te och vänder näsan mot ljuset.
Vissa dagar är inte alls så tunga som andra.
Vemod
Vemod med äppeldoft i den krispiga morgonen.
Vemod, en doft av multna löv.
Det är motigt nu när varje morgon är en smula mörkare än den förra.
Mingelfest
Neverkeso skriver på sin blogg om minglet i anslutning till premiärvisningen av filmen Flickan som lekte med elden. Det fick mig att minnas när jag för många år sedan, helt oförberedd hamnade på en mingelfest. Jag och en av mina bästa vänner hade bokat in en spa-helg på Selma Spa i Värmland. Det var ett spa paket och som jag minns var det två övernattningar och två middagar. Första dagen hände inget speciellt vi hade trevligt åt gott och njöt. Andra dagen stängdes vissa avdelningar vilket gjorde oss väldigt irriterade. Anledningen till detta fick vi veta då var att Selma Spa just renoverats och att det skulle vara nyinvigningsfest just den här kvällen. Sedan fick vi höra att om vi ville ha middag vid sittande bord fick vi gå till ett hotell en bit bort men att det gick bra att delta i buffén som skulle serveras senare under kvällen. Det här var inget som vi visste innan, ingen hade sagt något om det när vi bokade. Trots att vi inte hade något i vår packning som på långa vägar motsvarade detta tillfälle gick vi på mingelfest och buffé. Jag valde mellan gymnastikskor eller tofflor till min vita t-shirt och kastade mig sedan ut bland aftonklädda damer i högklackat och champagne i höga glas. Det är något speciellt när man blir så där riktigt udda, inget spelar någon roll så utan några som helst hämningar dansade vi och hade jätte roligt. Där var späckat med kändisar som vi inte alls kände igen bara några få kunde vi placera. Efteråt fick vi veta av en på jobbet att det var stort reportage i Hänt i Veckan. Vi hade dock inte fastnat på någon bild och tur var väl det. Efter att ha klagat i receptionen (vår vistelse blev ju inte alls så som vi tänkt, även om den blev minnesvärd på sitt sätt) så fick vi faktiskt en ganska rejäl kompensation.
Underhållning bjöds det också på.
Hösthelg
Hösthelg på torpet. Trots att det är varmt i luften finns där en svag doft av höst. Björkarnas löv har gulnat och sommarkantrellerna är försvunna från backen. I skogen syns inga trattkantarellerna ännu men några gula kantareller hamnade i korgen. Det är lite vemodigt att vara här på hösten. Och som vanligt har jag svårt med övergången. Först att komma hit och sedan att åka hem. Hade velat stanna längre, besöket känns tillfälligt men vet att det alltid känns så. En helg är så kort. Jag tycker inte om det. Jag vill vara, vara kvar, kvar där jag är.
Humle
Prioriteringar
Jag har lite svårt att få tiden att räcka till, det finns för få timmar på ett dygn helt enkelt. Det är då man får göra så som man gjort på nästan alla arbetsplatser, i alla fall i offentliga sektorn det vill säga prioritera. På mitt jobb finns det riktlinjer för hur vi ska tänka vid prioriteringar. I mitt liv är de lite otydliga de där riktilinjerna för att inte säga osynliga, det är svårt att värdera vad som gör störst nytta till minst kostnad, allt verkar lika angeläget. Att resurserna ska fördelas efter behov är ett annnat sätt att tänka . Just nu tror jag att sömn är det absolut största behovet så jag avdelar en del av mina resurser till det men å andra sidan har hunden ett skriande behov av en kvällspromenad så den får nog komma före. Det är inte lätt det här med prioriteringar.
Lättja
Jag undrar vad det är för mekanismer som gör att jag hela tiden skjuter saker framför mig. Varför göra idag det som jag kan uppskjuta till morgondagen. Jag tar den lätta vägen, läser deckare och bloggar istället för att förbereda handledarkursen. Det kommer att bli en tuff vecka.
Mod
Vi pratar om mod, vad som som krävs för att vara modig. Jag förfäktar tanken att man är modigare om man är rädd än om man är orädd. Jag menar att Nalle Phus Nasse är ett riktigt modigt djur eftersom han hela tiden är rädd men trots det gör saker som han egentligen inte törs, det är för mig att vara modig. Eller som man sjöng i Hasse och Tages revy Svea hund "det är modigt, att våga vara lite feg". Sonen tycker däremot, liksom nationalencoklypedin att modig är den som handlar utan fruktan. Jag är en Nasse, gör ständigt saker jag inte törs, så kanske jag är ett ganska modigt djur.
Ett inte så modigt djur, rädd när det smäller.
Pussel
Att många har svårt att pussla ihop sin tillvaro har jag förstått, så har jag också tänkt på vardagen och livet, som ett evigt pusslande. Nu fick jag en ny infallsvinkel från Anki. Ett annat sätt att se på mig själv. Som ett pussel, ett pussel där de olika bitarna passar ihop med olika människor och olika sysselsättningar, och för att man ska bli hel behöver man alla bitar. Ni vet hur besvärligt den är när man sugit upp en pusselbit med dammsugaren precis innan pusslet är färdigt. Jag tycker om den här, för mig nya tanken, ja jag tycker nästan lika mycket om den som jag tycker om att lägga pussel. Tack Anki.
