Där nere
Det finns många fantastiska detajer på hus och väggar som man lätt missar när man går med näsan vänd mot backen. Titta upp, är ett råd som är väl värt att följa. Men som alltid finns det två sidor av myntet. För med ögonen ner i gatan kan man också hitta, om än inte spännande fasader och tak, så annat skoj. Man kan tex få veta vad de gör en trappa ner.
Goda råd
Den som lyder råd är vis sägs det. Alltså gjorde jag precis så som Magnus Frödeberg sa på senaste fotoklubbsmötet. Ta av linsskyddet när du gå hemifrån och ha kameran i handen hela tiden. Och faktiskt fungerade det riktigt bra. Den här figuren satt på Nybroplan i regnet. Det handlar om gatufotogrfering.
Konsten att förmedla en känsla
När man fotograferar så översätter man en tredimensionell verklighet till en tvådimensionell tolkning av densamma. En tolkning som, när den är som bäst kan rymma så mycket mer än det som är uppenbart vid första anblicken. Jag tänker på det idag när jag fotograferar vitsippor. Som fotograf är min utmaning att förmedla en känsla av vitsippor. Min känsla när jag ser de vita blommorna innehåller all den längtan efter vår som jag burit med mig under den kalla vintern. Där finns också minnet av vitsippor jag plockat, av doften, av hur det känns att hålla dem och mycket mycket mer. Men hur översätter jag det till bild?
I Bo Bergströms bok Bild & Budskap talar han om triangeldramat mellan fotografen, beställaren och betraktaren. Han skriver ” Det här är inte en tomat. Det är en bild av en tomat som Fotografen med hjälp av kamera, film och ljus fotograferat. Beställaren placerar den i ett visst sammanhang, en kokbok, en annons och oftast i samspel med en text för att Betraktaren ska påverkas. Dessvärre tolkar hon efter eget huvud och inte alltid som fotograf och beställare tänkt sig. Se där ett fascinerande triangeldrama”
Så om du som betraktare inte har upplevt kalla vintrar utan spår av grönska så tolkar du förmodligen en bild av en vitsippa på ett helt annat sätt än för dem som liksom jag börjar längta efter våren redan i november.
Fotografera fåglar
Olika
Det är spännande att vi är så lika och ändå så olika vi människor. Jag var vid Slussen för att fotografera pelarna under tunnelbanan. Jag spanade in dem i fredags men då var det för mörkt för att få riktigt fina bilder. Raka linjer, vatten och betong var det som jag fokuserade på. Samtidigt som jag stod där och fotograferade kom en man med kamera och enbensstativ förbi. Han stannade lite längre bort och började fotografera han också men han riktade sin kamera mot helt andra motiv. Den vackra vyn över Gamla Stan var det som intresserade honom. Jag gick efter i hans fotspår och försökte se det han såg men tyckte att den utsikten var, i och för sig vacker men ganska tråkig. Så jag lät honom stå kvar uppe på trottoaren och fotografera i lugn och ro. Jag gick istället närmare vattnet och hittade två glada tjejer som tyckte att det var ok att hamna på bild och faktiskt blev det plats för lite utsikt över Gamla Stan också.
Svårt
Jag skrev ett inlägg för ganska många dagar sedan som jag tänkte illustrera med ett vackert fotografi. Jag såg precis framför mig hur det skulle se ut, himlen, färgerna ja hela kompositionen var helt färdig inne i mitt huvud. Det krävdes en del förberedelser för att det skulle bli så som jag tänkt. För det första måste det vara en vindstilla solig dag och sedan måste rätt utrustning införskaffas och blandas ihop. Idag var utrustningen på plats och vädret strålande så full av tillförsikt skred jag till verket. Assisterad av yngsta dottern som blåste allt vad hon orkade på min befallning, fotograferades såpbubblor för kung och fosterland. Om dottern var lätt att regisera så var bubblorna desto svårare. De flög inte, de flög bort för fort, de gick sönder och kletade ner kameran, ja kort sagt de blev inte alls så där som jag tänkt och planerat. Inlägget får vänta till den perfekta bilden är klar och ni får nöja er med en helt annan såpbubbelbild.
En bild
Krokusar som lyser välkomnande utanför porten.
Här blir det en sommarbild för längtan efter värmen känns i hela kroppen.
Vad är det?
Tätt intill
När jag smyger tätt intill och kommer så där alldeles väldigt nära får jag se saker jag tidigare gått förbi.
Det finns så mycket att upptäcka i världen.
Som hur snödroppar ser ut inuti.
Inte visste jag att de var så vackra.
Om bilder
Jag tycker om att skriva mina inlägg här men nästan ännu roligare är det att hitta bilder som stämmer till mina tankar. Fast det är inte riktigt sant för det är ju båda tillsammans som jag tycker om. Inte det ena eller det andra utan den kreativa process när jag ska hitta en samverkan mellan dem. Oftast har jag orden först men inte alltid.
Till strövtåg i tanken ville jag ha en bild som skulle förmedla känslan av att sitta i ett kalejdoskop. Efter en del experimenterande hittade jag en slipad glasskål som jag fyllde med stavformade pärlor vi hade hemma. När jag höll skålen under en ganska stark lampa och tog kortet underifrån blev resultatet (efter ett otal försök) det som ni ser på bilden.
Duschbilden var lättare. Det var bara att sätta på duschen och med fara för liv och hälsa blöta ner både kamera och kläder i jakten på de rätta vattendropparna.
Ibland blir bilderna som jag har tänkt. Ibland har jag inte tänkt men bilden blir till i alla fall. Ibland blir bilden mer än jag har tänkt eller annorlunda.
Jag kan, när jag tittar på dem bli lika förundrad som när jag läser mina egna texter. Är det verkligen jag som har gjort detta.
Glas-skålen
Samma men olik
Fortfarande samma men mer jul-lik
