Att förföras av en text
I sällsynta stunder kan jag lyftas av litteraturen. Lyftas och bäras, förmeras. Som att jag blir klokare än jag egentligen är. Sammanhang blir tydliga och skeenden begripliga. Det hände nyss när en vresig och ganska svårtillgänglig bok plötsligt öppnade sig. Texten hade gömt sig bakom formen som var lätt utmattande. Men så grep historien tag i mig och klev ut ur formen och började leva sitt eget liv. Det gav återverkningar i mina hjärnvindlingar och blev till associationer som bar långt, långt. Tankar om livet och orden har gjort mig glad i flera dagar.
Det är som att hitta ett hjärta på trappsteget i Medborgarhusets trapphus, lycka helt enkelt.
Oklart
På jobbet är det full rulle och många saker att hålla reda på. Ofta bli jag avbruten mitt i en tanke som jag får släppa vajande vind för våg för att något annat kräver min närvaro. Förhoppningsvis hittar jag den igen när jag en stund senare återvänder, men långtifrån alltid. Det finns många vilsna tankar på vårt kontor, tankar som väntar på att bli tänkta till slut. Om man kunde samla ihop dem på ett ställe skulle man kunna ta tag i dem, en i taget, och tänka klart när man har en stund över. Nu fungerar det tyvärr inte på det viset så vi får leva med våra ofärdiga tankekedjor i en lite oskarp tillvaro. För jag tror att de där ofärdiga tankarna gör att världen ibland kan te sig lite suddig och diffus.
Olika
Det är spännande att vi är så lika och ändå så olika vi människor. Jag var vid Slussen för att fotografera pelarna under tunnelbanan. Jag spanade in dem i fredags men då var det för mörkt för att få riktigt fina bilder. Raka linjer, vatten och betong var det som jag fokuserade på. Samtidigt som jag stod där och fotograferade kom en man med kamera och enbensstativ förbi. Han stannade lite längre bort och började fotografera han också men han riktade sin kamera mot helt andra motiv. Den vackra vyn över Gamla Stan var det som intresserade honom. Jag gick efter i hans fotspår och försökte se det han såg men tyckte att den utsikten var, i och för sig vacker men ganska tråkig. Så jag lät honom stå kvar uppe på trottoaren och fotografera i lugn och ro. Jag gick istället närmare vattnet och hittade två glada tjejer som tyckte att det var ok att hamna på bild och faktiskt blev det plats för lite utsikt över Gamla Stan också.
Choklad och bild
Jag tänkte att jag skulle skriva något klokt om choklad. Men hur jag än vrider och vänder på formuleringarna blir det liksom ingen ordning på dem. Och hur klokt är det egentligen med choklad? Just nu funderar jag mest på bildanalys, där är det inte mycket choklad men desto mer horisontella och vertikala linjer. Där är det förgrund, mellangrund och bakgrund och en hel del tankar om smak. Och för all del man kan kanske använda choklad i sammanhanget. Det gjorde i alla fall Göran Segeholm och Östen Axelsson i Bildradion 9/4, när de samtalade om huruvida man kan bli en bättre bildbetraktare genom träning. Om man är det minsta intresserad av bild så är Bildradion väl värd att lyssna på. Så varför inte lyssna på alla avsnitt. Garanterat intressant och lärorikt. Och ja visst kan man öva upp sin förmåga att titta på bilder lika väl som man kan öva upp sin förmåga att tycka om mörk choklad. Nackdelen är i bägge fallen att man blir mer och mer kräsen och svårare att tillfredställa. Men det är kanske sådana smällar man får ta.
