Att städa
När jag ska städa blir det alltid så mycket stökigare först innan saker och ting hittar sina rätta platser och slår sig till ro. Det går från oordning via kaos till ordning. Jag kan visserligen städa utan att passera kaos men då blir det en sån där städning när jag öser ner allt i lådor och in i garderober. Det ser visserligen välstädat ut men är desto stökigare under ytan. Jag undrar om det är så med oss människor också om vi har lite stökigt i oss och mår lite dåligt. Måste det då till ett ordentligt kaos där alla bitarna kastas om för att man ska få en helt ny mosaik eller räcker det om man bara stuvar undan lite här och där. Antagligen beror det på hur dåligt man mår och vad det beror på. Jag tror att man mår bra av att inte alltid vara så snar till att ösa ner alla känslorna i skrivbordslådan. Mycket är vunnet om man vågar titta på dem och vara i dem en stund, det är ofta inte så farligt som man tror även om det kan göra lite ont.
Organiserat kaos
...från oordning via kaos till ordning - precis så gör jag också. Jag börjar i alla rum samtidigt, så att det är kaos överallt. Men till slut är alla rum städat - också samtidigt.
Precis så är det nog. Att inte kämpa emot eller strida mot det som kan vara smärtsamt - att inte komma i konflikt med sig själv.
Alla känslor är ju en del av ens egen själ - så, låta dem vara - och dom lämnar när det är dags...
Tankeväckande inlägg.
Trevlig helg!
/ Imagine
Du skriver alltid så kloka tankar.
Många kloka ord. Som svar på din fråga i min blogg: JJa än så länge är det rätt ok. Vi tycker det kör lite i magen men man kanske är lite inbillningssjuk
kram Tingeling
Tänk det tror jag med, att man måste våga möta smärta och sorg! Det får oss att växa som människor, och nästa gång det gör ont i livet vet man att det är smärtsamt, men att det går över! Åsa Nilsonne tar ju upp det i sin bok " Vem är det som bestämmer i ditt liv". Att människor i de mest hopplösa situationer ändå kan finna livskvalite´ genom att vara närvarande och se de möjligheter som finns.
Önskar dig en fin helg Kersti!
Så fungerar det hemma hos mig med! Lite jobbigt men det brukar bli bra till slut...
Trevlig lördag!
Vad det gäller städningen...det är väl därför jag oftast tycker att det känns så jobbigt att börja städa. Det är ju inte bara det där på ytan som ska åtgärdas utan oftast för det med sig diverse andra saker som ska göras.
Men det är skönt när det väl är avklarat!Och samma sak gäller kanske också jobbiga saker i livet. Det känns svårt att ta itu med dem men skönt när man gjort det. Slarvstädning lönar sig sällan:)
Må så gott!
Ibland är vi spöklikt lika, Kersti. Här är det kaos på arbetsbordet innan jag passerat en viss gräns då jag inte står ut längre. Men, då måste det sorteras, och som sagt, bildas nytt kaos innan ordning infinner sig...
Det där tror jag verkligen på! Jag känner igen känslan av kaos när man har startat ett städprojekt (tex rensning av garderober eller förråd) och man undrar vad man har satt igång egentligen. Sen faller det ena efter det andra på plats och lugnet sprider sig. Det är nog samma princip för det mentala kaoset.
Dom tankarna skulle Obama kunnat ha utalat om varlds situationen! Vi kan alla valja om vi vill anvanda byraladan, kopa fler byraer eller vi kan titta ordentligt pa vara mosaik bitar. Ett nytt, vackrare o mer hallbart monster kanske kan byggas upp!
Kram fran Scotland
