Välbefinnande
välbefinnande är en mer realistisk ambition än lycka.
Vi har stora förväntningar på livet och tror att det optimala är att vara lycklig hela tiden.
Jag tror att farmor i Alfons Åberg har rätt när hon säger att det är bra att ha lite tråkigt.
Man kan må gott av det.
Jag tycker att välbefinnande hör till samma kategori som längtan och förnöjsamhet.
Lite långsamt, dröjande och utan stress.
För mig är de positiva ord.
Men jag tror att de för många låter lite tråkiga.
Som foträta skor och rejäla bommullsunderbyxor.
Det är synd för förnöjsamhet kan skapa välbefinnande.
Precis som skor och varma underbyxor.
Man mår gott av att sluta springa runt och jaga sin egen svans.
Vi är ju redan framme....
December-ros
Jag tror det är väldigt viktigt att kunna ha det lite tråkigt. Det gäller inte bara för oss vuxna utan även för barn. Att kunna koppla av och finna ro i sig själv utan att behöva göra något hela tiden... Det skulle fler behöva lära sig!
Kram!
Javisst är vi..
Tråkigt måste vi ha ibland för att kunna uppskatta höjdpunkterna:-)
Tjingeling o en fin tisdag..
Precis vad jag också förordar... Man måste gå hela spektrat för at kunna uppskatta det man har. Förnöjsamhet och välbefinnande det är nog vad jag här känt dagligen allt sedan jag flyttade ut hit. Hade svårt att finna detta i storstan men det var nog här jag skulle vara egentligen *skrattar*.
Kramar
Förnöjsamhet... ett av de vackraste ord jag vet! Men jag tror inte att jag befinner mig där riktigt just nu... iallafall inte alla stunder!
Inte så att jag har tråkigt heller... men spektrat av förnöjsamhet innehåller andra delar också, känns det som! Lite tänket som "Dubbelörnen" har, tror jag!
Varm kram.. alltid!
Ja man skulle inte känna lycka som något fantastiskt om man hela tiden var lycklig. Välbefinnande är verkligen något att sträva efter...eller som min akupunktör säger...lär dig att omfamna livet...
Du uttrycker mina tankar - fast mycket bättre.
Förnöjd... jag är alltid rädd för att inte förstå att vara nöjd med det lilla, som är det stora tycker jag. Anne-Marie
De senaste månaderna, eller ska jag kanske säga halvåret, har gått i ett rasande tempo. Idag fick jag en liten stunds återkoppling och det fick mig att gråta av tacksamhet. För det är sådan jag känner mig; tacksam. I det stora hela.
/Vicktoria
Det är nog så att förnöjsamhet kommer med åldern...man tar sig tid att reflektera och fundilera...
Jag är nöjdare nu än jag varit någon gång tidigare, trots sjukdomar, taskig ekonomi osv....
Man lär sig helt enkelt uppskatta det lilla!
Kram på dig
Att stanna upp och njuta av det enkla man har i sin närhet är värdefullt i den stressiga tillvaro som är idag.
Vad är det för fel med foträta skor och bomullsunderbyxor? Sånt kan jag njuta av minsann... och stillhet och tacksamhet, ja livet är verkligt stort i det lilla, om man bara har förmåga att göra en halvhalt och SE och KÄNNA och TÄNKA TILL.... kram Ylle
