Ledighet och anarki
Och genast fyller jag hela dagen.
Planerar i huvudet och lämnar inga vita fläckar.
Det är som med anarki tänker jag, när jag på morgonen promenerar i skogen.
För att kunna samverka och leva tillsammans krävs överenskommelser, regler, struktur.
Därför är anarki en omöjlighet.
För att jag ska kunna fungera och få saker gjorda krävs en plan, en skiss, en ordning.
Det gör att min dag är fylld redan innan den börjat.
Nästa lediga dag ska jag vara lite mer anarkist.
Man borde inte ha det så...bara tillåta sig att bara vara...
Kram :)
ps. Du skriver så väldigt bra :)
Jo - och så har man sin plan och struktur...så har någon alldeles intill en annan plan och struktur...då framstår någon - vem är svårt att säga - som anarkist för den
andre... Njut av din helg..Anne-Marie
P.S Lite trots finns det i allt... som växter som tränger igenom asfalt... jag fascineras av det.
Ja, så är det för mig också. Varje ledig stund är planerad och så står man där utan någon ledig stund!
Kramar!
Vilken kraft det finns i det som vill växa! Din vackra bild säger allt..!!
Lediga stunder.. ja, det är bristvara på dem! För precis som du säger: har man någon så fyller man dem strax med innehåll! Varför kan man ju fråga sig, när vi alltid klagar över att vi inte har någon fri tid? Märkligt fenomen..!
Ha det bäst.. vackra vän!
Kram..
Ja låten dagen komma till dig...
Kramen
