Höstsonat
Som virvlande löv så dansar viktigheterna omkring.
Det innersta blandas med det yttre, det osynliga med det synliga.
Att svepas runt i virveldansen gör mig yr.
Många är de aspekter av tillvaron som går förlorade
utan att jag fått det minsta grepp om dem.
Lager på lager skalas av, någonstans här finns den, den innersta kärnan.
Den som är tillvarons väsen.
Men lika svårfångad som dimma viker den undan och lämnar mig kvar med en känsla av viktlöshet.
Det innersta blandas med det yttre, det osynliga med det synliga.
Att svepas runt i virveldansen gör mig yr.
Många är de aspekter av tillvaron som går förlorade
utan att jag fått det minsta grepp om dem.
Lager på lager skalas av, någonstans här finns den, den innersta kärnan.
Den som är tillvarons väsen.
Men lika svårfångad som dimma viker den undan och lämnar mig kvar med en känsla av viktlöshet.
Kommentarer
Postat av: Znogge
Vilken bild och vilka ord! Poesi och tankar på hög nivå!
Postat av: tingeling
Fin höstbild Ha det gott kram tingeling
Postat av: Nalle
Det var fint skrivet och vilken bild !
Kram Nalle
Postat av: A
Viktlöshet...Om jag fick välja för en dag, så skulle jag välja viktlöshet. Tänk att få glömma sin kropp och bara vara sinne.
Postat av: Camellia
Så går man stundom vilse i dimman, eller trampar någon på tån i dansen. Andra gånger finner man något i virvlarna som öppnar nya vägar, om man vågar. Man skulle behöva ett livets gps.
Postat av: Åsa!
Vackert och tänkvärt skrivet Kersti! Ibland virvlar det för fort, ibland önskade man att det virvlade på så man får svar någongång. Aldrig är människan nöjd:)
Postat av: matte
bra skrivet!
Trackback
