Krasse
krassens oranga färghav
oändlig närhet
Jag skulle vilja lägga mig därinne i det mjuka, varma några timmar och glömma alla bekymmer och måsten!
Underbar bild - och fantastiskt hus! Det är så roligt när man håller de gamla metoderna vid liv.
Närhet var min första tanke. En underbar bild!
Som en mjuk fleece-filt, där den lilla vackra fjärilen söker skydd och värme... så kändes den vackra bilden för mig!
Ha en varm, mjuk lördagskväll, min vän!
Många kramar.. alltid!
Men Kersti - dina ögon är känsliga för det inre och det sköna. Jag blir alltid så häpen och förundrad när jag är här. Det är ett slags vilorum... men ändå inte... det är ett slags orosrum... en längtansplats... från det vi har till det vi har men inte ser. Jag blir alltid så tänkande när jag är här. Och jag vill att du ska veta det. Det är nämligen en mycket vacker känsla. Och jag inser att jag behöver ditt rum... din blogg. Varma hälsningar Anne-Marie
Vilken vacker bild..ha en skön söndag.kram
Va
- jag vill läsa om resan... läs mitt svar hos mig så får du veta.. Kram A-M
Sensuell bild. Jag vill sticka in tungan försiktigt och sakta smaka...*ler*
En helt makalös bild...och färgen glöder...
Som alltid så berör dina texter o dina bilder... Du är helt fenomenal!
Kramar