Kunskap
En kunskap som jag tror hör till den utdöende sorten.
Jag kan krusa örngottsband med kniv.
Nuförtiden har örngott inte ens några band så den kunskapen blir väldigt sällan använd, faktiskt aldrig om jag ska vara helt ärlig. Men jag vet hur man gör. Och jag vet att det till och med funnits ett speciellt verktyg att göra det med.
Men det går alldeles utmärkt med en vanlig bordskniv.
Det är en kunskap som hör ihop med prydliga linneskåp och travar av manglade lakan. Lakan med isydd hemvirkad spets och broderade monogram och så örngott på hög med de krusade banden synliga.
Ett sånt linneskåp har jag aldrig haft
Mina yngre arbetskamrater manglar inte lakan, ja inte de som är jämngamla eller äldre heller för den delen. Men jag framhärdar. Inte för att jag har lakan med spets eller örngott med krusade band utan för den lyxiga känslan att krypa ner i en säng med rena nymanglade lakan som hängt på tork ute i friska luften.
Och så har jag påsar med lavendel mellan mina lakan, för doftens skull.
Mina systrar och jag fick krusa örngottsbanden när vår mamma hade manglat tvätten i kallmangeln. Vi använde också en vanlig bordskniv. När mamma gick bort fick jag hennes linneförråd och jag har faktiskt krusat banden på några av hennes örngott. Jag kände att det liksom hörde till.
Lavendellukten är härlig och även lukten från nytvättade lakan, som fått torka hängande utomhus.Jag minns när jag var liten att min mamma visad mig hur jag skulle kunna "krusa" örngottsbanden med en matkniv.
Min mamma har ett exemplariskt linnekåp även om det inte längre finns örngott med krusade band! Du får sprida kunskapen till dina barn så att den inte går förlorad. Kan tänka mig att det är väldigt ovanligt numera! Men det låter som trivsam kunskap i mina öron.
En sån där krustång hade min mamma och när hon manglade lakan var det min uppgift att krusa banden. Tänk vilket arbete det låg bakom, jag själv manglar inte nuförtiden, men visst är det gott att krypa ner i! Kram ha en bra fredag! Mumin
Åh! Krusade örngottsband. När jag var liten lärde mamma mig och min syster att krusa dem med en vanlig bordskniv. Kom ihåg att jag tyckte det blev så fint.
På äldreboendet där jag jobbar är det riktigt gott om gamla vackert broderade örngott och lakan. Vilken otrolig kvalite´ det är och såååå vackert!
Jag krusade örngott när jag jobbade med gamla en gång i tiden.. men jag undrar om jag kommer ihåg hur man gör. Här krusas ingenting, inte manglas heller men det är nåt speciellt med att krypa ner i manglade lakan. Tänk framtidens människor kommer inte att få uppleva den känslan.. lite sorgligt nästan;)
Ja men det var väl en bra egenskap att kunna använder du den ofta??
Min mormor hade alltid krusiga band det var så fint nä man såg dom genom glasrutan i skåpet!
jag manglar inte ..men jag håller med dig det luktar gott om dom hängt ute och sen dessutom manglats!
jag har ju ingenstans att hänga ute...jag hänger dom i torkrummet och efter det är dom släta och behöver ingen mangling...kram
Ja visst är det fint! Var glad att du har den kunskapen även om den inte används. Jag har faktiskt ett redskap hemma i Sverige men har aldrig provat att använda det. Fick ärva det för några år sedan. Man har ju inte längre örngott med band...
Jag kommer ihåg när jag arbetade i Hemtjänsten ett sommarlov så besökte jag två gamla systrar och de hade det mest charmiga hem som jag sett då. De hade ett linneskåp fyllt av vackra broderade lakan och örngott med krusade band.Säkert hemvävda. I garderoben hade de trägalgar som var klädda med rosa duschesse. Antagligen stoppade med något så att de blev lite runda.
Sånt existerade inte hemma hos mig...så jag blev oerhört fascinerad:-)
Hoppas du får en skön helg! Kram
Krusa örngottsband förekom inte i mitt hem. Min mor var så långt ifrån huslig man kunde komma. Men hon var aktiv i Sossarnas kvinnoförbund, var övervakare och delade ut tidningen på morgnarna, hade städning på kvällarna och hoppade in i på Konsum när de behövde extra hjälp. Ddäremot manglades lakanen - i en gammal stenmangel. Den minns jag - det var så spännande när mangelstockarna skulle tas bort eller läggas i.
Jag manglar inte lakan, har aldrig gjort eftersom jag alltid har varit oresonligt rädd för stenmangelmonstren i källaren på äldre flerbostadshus. Visst finns det mindre manglar nuförtiden, men det där att inte mangla sitter i. Men lavendel i linneskåpet kan man ju ha ändå - vilken bra idé jag tror jag ska sy några påsar faktiskt, det var så längesen!
Jag kan oxå krusa banden på örngotten min mormor var så noggrann med dessa
Håller med dig om manglade lakan men har inte själ det.
Skulle gärna ha en manel mendet står lite längre ner på önskelistan just nu kram Tingeling
Ojoj ja, jag tillhör dem som på senare år börjat slarva helt! Först saknades tillgänglig mangel, sen kom latmasken krypande...
Jag har däremot gott om gamla fina örngott med band, broderade med mormors initialer. Men, jag har aldrig hört talas om att man skulle krusa banden! Trots att jag växte upp med mormor född 07 så var det inget hon nämnde.
Jag avundas känslan av renmanglade lakan, men här byts lakan stup i kvarten när jyckarna hårar och smutsar ner, så det skulle bli ett evigt rännande till en mangel.
Hoppas din får-i-kål blev godkänd, det ska vi också göra någon helg, lammet finns i frysen!
Nu är jag imponerad! Vilken kunskap att ha. Och vilken härlig känsla med lakan som torkat i vinden, omsorgsfullts manglats och doftar lavendel..mmmmm!
