Att bara vara
1:a augusti och den oändliga sommaren närmar sig sitt slut. Jag har varit ledig länge och gjort många olika saker. Nu sitter jag här mitt i idyllen och känner mig rastlös och lite missnöjd. Som om jag slösat bort ledigheten och inte rätt tagit den tillvara. Som om jag borde ha gjort mer av den. Det är en helt igenom idiotisk tanke.
Under terminerna drömmer jag om långa, lediga, lata dagar då jag kan sitta på torptrappan i timmar och låta blicken vila på kullen bortom åkern och tankarna otyglade vandra som de vill. Nu, när jag sitter här på trappan känner jag ett inre tvång att fylla tiden med något mer konkret, att åstadkomma, producera, göra. Om jag gör något är jag någon, det är så det känns. Som om en människa definieras utifrån vad hon gör inte vad hon är. Som om den som återvänder efter semestern med flest och häftigast upplevelser vinner.
Det är inte så häftigt på torpet. Jag äter frukost på trappan, tittar på sädesärlan, går på hundpromenader, slår lite med lien i backen, tittar på fjärilarna i kryddlandet, rensar lite ogräs, lagar mat, plockar hallon, tar en bild eller två. Nej det är inte så häftigt på torpet. Eller så är det just det det är. Häftigt med tystnad, häftigt med den stilla lunken, med lugnet och fågelsången. Häftigt att kunna sitta så länge man har lust och bara låta blicken och tankarna vandra. För hur ofta gör vi det annars i vardagen? Det här är precis vad jag behöver och jag duger alldeles väldigt bra utan att göra annat än att bara finnas till.
Att låta blicken och tankarna vandra, det är en gåva. Till det behövs även en fri horisont för jag tror att tankarna hindras om blicken hindras.
Så väl jag känner igen mig i dina tankar. Dessutom behöver jag precis samma sak...
Jag känner så igen mig i den där motsatskampen - har jag för mycket drömmer jagom stillhet och ro, har jag det för rofyllt blir jag rastlös tycker jag att jag inte använder min tid. Antagligen en nutidsåkomma. Eller är det så att vi har svårt att balansera vår vardag? Egentligen skulle vi ju ha en blandning av energisk aktivitet och ro hela tiden, varje vecka. Passa på och njut, en dag hoppas jag att jag får komma och dela ron där vid stugan.
Kram.
Kunde inte sagt det bättre själv:)
Fortsätt njuta av dina dagar på torpet..tids nog är det nov och läskigt ute..gå upp tidigt för att hinna till jobbet osv osv!
Kram
Ibland känner jag mig sorgsen över att de som är bortgångna inte får uppleva de oändliga vyer som ögat kan ta in.
Jag tänker ofta på det när jag kör bil i Uppland och ser de oerhört vackra landskapsbilderna. Jag upphör aldrig att fascineras över vad njutning ögat kan ta in och hur värdefullt det är. Jag tror att det är riktiga livet. Kanske syns bilderna ur fler perspektiv och inte bara av oss.
Kram
Jag tycker du gör helt rätt som tillåter dig att göra ingenting. Det är skönt att bara vara, planlöst lalla runt i sin egen lilla värld.
Det är en konst att göra ingenting...jag har försökt hela sommaren, men inte alltid lyckats så bra.
Kram :)
Det ÄR en konst att bara vara.
Vila i tanken och njuta i nuet.
Men det går inte i hur lång tid som helst.
Själv bara måste jag ha avbrott och fånga in en upplevelse som stannar i hjärtat eller i själen.
Något som finns där under vilodagar. Och tyst ger energi.
Är du också ett lejon?
Grattis och kram på dig!
Här & nu i fin miljö - mera för folket!
