Att hinna ikapp sig själv
Att vara i tystnaden, att finnas i tillvaron, att ingenting göra.
Det är att varva ner, det är att komma ifatt, det är att höra den inre rösten.
Rösten som får mig att förstå hur det egentligen står till.
Den som får mig att förstå att nu, nu är det hög tid att vara i tystnaden och att kravlöst finnas i tillvaron.
Att det rätta att göra nu just precis nu är,
ingenting.
talande bild!
Promenad med hundarna är ett sätt att vara i nuet för mig. Eller att förflytta sig till sitt alldeles egna "inre rum". Där har jag alltid blommande pioner!
Låter som om du haft alldeles för mycket ett tag. Unna dig kravlösa stunder med bara dig själv!
Underbart på alla vis och så tänker jag mina ledigheter. Men ofta så kommer något i vägen... Sedan knacker vardagen på dörren.
Trevligt påsklov och njut!!
Det är så viktigt att ta sig den tiden. Sedan kliver man ur sin vila som en ny, piggare människa med klarare blick och alertare tanke!
Ta väl vara på dig Kersti.
Låter underbart! och fint berättar du om tystnaden också...som vanligt din "lilla poet". Kram
Du skriver alltid så vackert och poetiskt att jag ofta får svårt att kommentera. Min ord känns plumpa och tunga.
Det är som att vi stod och kastade macka vid en strand. Din sten skulle studsa på vattenytan och varje gång den nuddade skulle en fin liten cirkel bildas. Min sten skulle med ett plask korsa vattenytan och inte studsa vidare. Vita vattendroppar skulle stänka och cirkeln skulle bli stor och förstöra de små fina.
Ungefär. :-)
Underbart beskrivet. Just precis så är det för mig också. alla behöver de här stunderna och vissa behöver dem ofta för att inte tappa bort sig bland ljud, rörelser och krav. En hälsning till Maj här ovan - fin liknelse. Dina ord känns som om de landar alldeles perfekt bredvid Plommenads.
Underbart beskrivet. Just precis så är det för mig också. alla behöver de här stunderna och vissa behöver dem ofta för att inte tappa bort sig bland ljud, rörelser och krav. En hälsning till Maj här ovan - fin liknelse. Dina ord känns som om de landar alldeles perfekt bredvid Plommenads.
Så sant, så sant. Det kan vara svårt att hitta dessa andningshål i vardagen. Det tycker jag i alla fall. men man får försöka hitta dem ändå. Ska du göra något aktivt åt det? Åka nånstans där tystnad råder?
