Telefon fundering
När någon svarar frågar hon: Var är du?
Innan jag hinner tänka efter tänker jag : Det borde hon väl veta, det var ju hon som ringde upp.
Sen inser jag att så är det inte, man kan inte veta utan att fråga.
Det är inte så länge sedan man visste var den som svarade var.
Man visste ofta precis hur det såg ut där den som svarade var, eftersom man visste precis var telefonen stod.
Nu vet man inte alls var den andra håller hus. Man kan vara hemma eller på andra sidan jorden.
Kanske i samma tunnelbanevagn på sätet bakom.
Spännande.
Det är onekligen en helt ny värld som öppnat sig! Tänk när man "förr i tiden" behövde leta efter en telefonkiosk! Jag minns så praktiskt det var när telefonkorten kom så man inte behövde ha växel när man ringde hem från utlandet... Men nu, nu är man nåbar var som helst och när som helst. På gott och på ont kan jag tycka. Men samtidigt en trygghet!
God natt och sov så gott när det blir dags!
Kram!
Så sant. Också lustigt hur vi alltid förväntar oss att veta vem det är som ringer och hur misstänksamheten väcks när samtalet är anonymt. Jag börjar känna mig gammal eftersom jag allt oftar säger "när jag var barn brukade vi gå och knacka dörr." Jag tror verkligen att teknologin fundamentalt har förändrat vårat sätt att kommunicera. En vän till mig gjorde en undersökning i hur vi tenderar att säga mer än vi menat när sms. I text kan man säga så mycket mer än i tal. En annan lustig sak är hur upprörda folk blir när de inte kan nå en. Man förväntas ständigt vara nåbar. Jag har ingen telefon. Folk finner ofta det väldigt märkligt. Om inte omöjligt. Men jag tror att jag älskar att ha lite marginal att tänka. Kramar, och tack för din underbart varma kommentar sist. Till nästa gång, Johanna
Ja det är litet märkligt att man förväntas vara tillgänglig var och när som helst nuförtiden! Det är väl bara i nödsituationer som mobilen är riktigt berättigad, enligt min mening. Vardagsbabbel kan man väl skona omgivningen för och utföra hemmavid? Det är rätt påfrestande att höra var och varannan människa skrika privata saker i sina mobiler i affärer och överallt....
Dessutom retar det mig att telefonen oftast går före de människor som är här och nu. Det känns inte rättvist. Telefonvett - är det en bortglömd konst???
undrar
Ylle
Hej här är jag... Jag älskar den där telefonen. Jag tycker om dig, och jag tycker om din blogg... den hittar man alltid till... Anne-Marie
Tittar bara in om som hastigast för att önska dig en bra vecka. Gjorde ett försök i morse men kommentaren ville inte fastna då!
Kram!
Jag har ett litet problem. Jag använder ingen mobil, men känner att jag borde ha en med mig när jag är ute på mina skogsvandringar. Ifall jag ramlar, ifall jag blir sjuk...
Men, tro inte att det finns mobiltäckning i skogen!
Helt värdelöst med den nya tekniken där den verkligen borde fungera!
Önskar dig en fin vecka!
Jag har ett mycket kluvet förhållande till min mobiltelefon. Jag känner att den är bra när som Paula skriver man är ute i obygden, ifall att det skulle hända något och om barnen vill ha tag på mig. Men ofta kan det vänta. Jag har oftast telefonen avstängd när jag är ledig. Har den mest så att jag kan meddela mig, inte för att andra ska nå mig. Jag gillar också att ha lite marginal att tänka så som Johanna skriver. Tycker om tanken på att vara onåbar, att jag väljer själv. Det är kanske egensinnigt, men så är det.
Jag kommer ihåg när det var väldigt nytt med mobiltelefoner, i alla fall sådana som inte vägde 15 kg. Min man hade en via jobbet, en av de allra första. Hela familjen var på semester på Læsø i Danmark och satt på stranden i solnedgången första kvällen. Då ringer Nils telefon, det var en arbetskompis som trodde han var hemma i Uppsala - han höll på att trilla baklänges när han hörde att vi var i Danmark. Det var ju väldigt stort då, och vi förstod att det var lite historiskt - det är så här det kommer att bli.
Nu skulle man inte kunna tänka sig att vara utan den, särskilt inte när man har barn - först när de är små och behöver ha tag på oss, sen när de blir större då är det vi som jagar dem.
Och kobran är den allra finaste telefonen någonsin!
