Speciella vänner
Igår kom jag mig äntligen för med att plantera om mina krukväxter. Jag har inte så många blommor att plantera om. Det är de få som överlever det bistra klimatet hemma hos mig som är kvar. Bistert så tillvida att tillgången på vatten varierar och även omsorgen är det lite si och så med. Men jag har ett gäng trogna vänner som står ut med detta.
Två av dem är speciellt speciella
Det är porslinblomman som i rakt nedstigande led härstammar från en porslinblomma min mammas farfar fick när han arbetade som värdebrevbärare i Stockholm i början på förra seklet. (Kan ni känna historiens vingslag). Den kräver nästan ingenting och från tidig vår till tidig höst fyller den vårt sovrum med väldoft.
Den andra är ingen blomma utan ett träd. Ett lager träd som min vän Vivi har fraktat till mig genom Europa, från Italien till Sverige långt innan det var populärt med lager här.
Jag hade fått för mig att jag ville ha ett lagerträd. Hon skulle komma hem en sväng och tog då med sig plantan i bilen. Den var mycket mindre då. Jag klipper ner den varje år och förser då nästan hela huset med lagerblad.
Om jag inte gjorde det, klippte den alltså, så skulle den snart växa sig för stor för att få bo inne. Den är, trots att jag klipper den, lite för stor för att få bo i köket och har nu sin hemvist i trappuppgången men verkar trivas bra med det.
Kommentarer
Trackback
