Samarbete
Stopptid
1959 skrev Pete Seeger musiken till en text hämtad från Predikaren i Bibeln. "To everything turn, turn, turn. There is a season turn, turn, turn. And a time to every purpose, under Heaven." I dag hade den dagen kommit i mitt liv då det var dags att stoppade ett par sockor. Så vitt jag minns har jag aldrig gjort det förut men någon gång ska vara den första om man så har passerat femtiostrecket med råge. Stoppnål och stoppsvamp användes och jag hade en tämligen klar bild av hur det hela skulle gå till. Helt lätt var det inte och fint blev det inte heller men hela vart sockorna och dottern (sockornas ägare) blev nöjd.
Timmerhuset
Att timmra hus tar sin tid. Speciellt om man gör allt från början och nästan alltid är själv. Hela huset har en gång växt i backen ner till sjön. Det är svårt att tro men så är det. Nästa sommar kommer det att få tegel på taket och kanske ett fönster eller två. En riktig dörr kommer också så småningom. Det finns kvar att göra men nu har det blivit ett hus och det är inte illa. Han kan han mannen min.
Energi
Det är vilsamt och välgörande att arbeta med händerna. Idag har jag och en av mina vänner hantverkat tillsammans. Det behöver inte vara så märkvärdigt. Lite tid och ett köksbord. Efteråt känner man sig märkvärdigt fylld av energi. Inte vet jag om det beror på händernas arbete eller de goda samtalet. Men det har egentligen ingen som helst betydelse, det är känslan som räknas.
Mozzarella
Mozaella är en favorit här hemma. Så när jag hittade ett recept var det självklart att det måste prövas.
Full av självförtroende skred jag till verket. Inhandlade löpe, långfil och gammeldags mjölk, visserligen inte opastoriserad men det skulle säkert fungera ändå. Jag värmde och blandade.
Sedan skulle hela härligheten stå över natten. Dagen efter skulle varmt vatten hällas över ostmassan och små trinda mozzarella bollar knådas.
Ni förstår säker att det hela inte var så enkelt. Några bollar fick jag aldrig till det blev mer som en oformlig massa, omöjlig att få någon fason på.
Smaken då? Godkänd av familjen men jag vet inte om det var värt besväret, helt billigt blev det inte heller. Men det är kanske bra ur klimatsapekt, att göra mozzarellan själv. Jag gissar i alla fall de ingredienser jag använde transporterats betydligt kortare sträcka än vad den färdiga mozzarella man köper har gjort.
Dagen efter bakade jag bröd på vasslan. Det blev väldigt gott och absolut värt besväret.
Inte blev det så runda precis.
Blåvitt
Blåvitt kinesiskt porslin visas på Medelhavsmuseet. Vilken otrolig hantverksskicklighet. De som drejade och målade dessa pjäser var inga nybörjare. Vi inbillar oss att utvecklingen går framåt men efter att ha sett det här tror jag att det bara gäller inom vissa områden.
Man kan i och för sig lägga olika aspekter på begreppet utveckling, för vem skulle vilja ha ett porslinsfat från
1300-talet i köksskåpet? Jag är inte helt säker på att det skulle användas. Det finns trots allt en poäng med massfabricerat.
Vi har andra mästare idag än man hade förr. Men vilka är det egentligen som njuter stor respekt för sitt kunnande i vår tid, i vår kultur? Krukmakarna eller kanske börsmäklarna. Jag tror att det beror på vem man frågar, i vilken krets man rör sig. Det finns så många olika arenor och jag är inte helt säker på att de alltid överlappar varandra, att man har kunskap om det som händer på de andra scenerna. Detta kan möjligen vara en av mina många förutfattade meningar.
Att bygga ett hus
Man kan skapa på olika sätt och man kan skapa olika saker.
Ett sätt är att skapa med sina händer.
En sak är att bygga ett hus.
Att bygga ett hus av timmer som växt på tomten.
Fälla, barka och med yxan skapa knutar som gör att varje stock passar ihop med de andra.
Det är något stort i det, att bygga ett hus.
Det gamla hantverket, verktygen och timret.
Att bygga ett hus.
Vi bygger ett hus.
Ett gästhus.
