Plommenad

---

Möte med gruppen Teknik för tjejer. Allting fungerar, datorn, projektorn, kaffebryggaren och avlarmningen. Mötet handlar så klart om kamerateknik, vi lär oss många bra saker om våra kameror. Men vi hinner avhandla så mycket mer. Det är roligt, prestigelöst och lärorikt. Typiskt bara att jag glömde mitt minneskort i kortläsaren hemma. Ingen bild på mötet men väl en bild som får illustrera den avspända stämningen.

 

 

 

---

Just nu är det storm på många sätt. Jag ängnar tid till att försöka förstå vad det är som gör att det viner så om öronen.  Anstränger mig för att stå stadigt på jorden men det är svårt att inte ryckas med. Jag kan tycka om utmaningar men inte när det blåser. 

 

 

 

Jag fortsätter att ta en bild om dagen. Idag är temat stig och jag tänkte fotografera en myrstig, en tanke som kändes nyskapande och kreativ. För mitt inre såg jag myror som kämpade längs en väl upptrampad stig någonstans i skogen. För att hitta den där myrstigen drog jag mig till minnes att det finns en massa myror en bit bort i ett litet skogparti, så jag tog cykeln och trampade dit. Visst mindes jag rätt, där fanns en stor mängd med myror som rörde sig över ett ganska vidsträckt område. Inte gick de speciellt samlat och någon stig var svår att urskilja. När jag tittade närmare på marken var det snarare som ett böljande hav att myror. Och där och då mitt i detta hav insåg jag hur otroligt korkat det var att jag inte bytt ut mina sandaler mot gummistövlar. 

 

Det är snart 7 år sedan jag började skriva på Plommenad. Inte kunde jag då ana vilken resa det skulle ta mig på.

Det var ganska många bilder där redan från början.  Ilva var min första inspiratör. Och Nilla som tog initiativ till att ses och som jag nu träffar regelbundet trots att vi inte ens bor i samma land. Sedan fick jag kontakt med Inger som från Brasilien tipsade om distanskurserna Digital bildbehandling och Fotografi visuell kommunikation på högskolan i Jönköping. Jag lärde mig massor och kände ett stort behov av att träffa människor som liksom jag ville prata om bilder.  Så 2011 gick jag med i Enskede Fotoklubb. 

Så tack vare bloggen kan man säga att har jag träffar och lärt känna en hel massa trevliga människor. Både på nätet och i verkliga livet. Jag har lärt mig och lär mig hela tiden så otroligt mycket om bild och fotograferande.  En resa som fortfarande pågår.

Nu i helgen arrangerade min klubb och två andra Stockholmsklubbar ( Stockholms fotoklubb och Midsommargårdens fotoklubb) RIFO som är som SM i fotografi, under tre dagar visas det bästa som svenska amatörfotografer presterat under förra året.
Dessutom var det Riksfotostämma, dvs årsmöte för Riksförbundet Svensk Fotografi, Sveriges Fotoklubbar (RSF). Så nu i helgen har jag träffat ännu fler trevliga människor som delar mitt intresse. 

Och ja, jag fick en bild antagen för visning trots (eller kanske tack vare) att ingen kunde lista ut vad det gula är. 

 

 

---

När jag var mycket ung d.v.s. i slutet av sjuttiotalet, hade jag fullt av växter överallt. Jag och några av mina vänner köpte sticklingar och krukväxter, bytte med varandra och ägnade en hel del tid åt att pyssla med de där växterna. I stort sett alla dog. Ja inte på en gång men lite pö om pö. Jag tror inte att jag var den där hängivna odlaren på riktigt, jag hade inte det rätta tålamodet. Visst gillar jag växter men de jag har hemma nu är de som överlevt den nyckfulla omvårdnaden, de som tål lite vanvård. 

 

Sedan kom det smygande, lusten att pilla ner saker i jorden.  Jag tror att det började med Anna Bergenströms "Annas örtagård". Jag blev så inspirerad så att jag gjorde mig en egen. En rund med gatstenar som kantmarkering och fylld med timjan, lavendel, gräslök, salvia, persilja och malvor.  Det är perfekt. En trädgård som i stort sett sköter sig själv och där jag kan sitta och njuta av doften och fjärilarna.  

 

Sen började jag läsa Slottsträdgårdsmästaren Hasses blogg och blev nyfiken på hur tomaten Sungold smakar. Hasse skrev om Lena Israelsson och hennes bok Köksträdgården. Jag tänkte att den är en bok jag kan komma att behöva och köpte den. Alldeles i början finns ett kapitel med rubriken snabbodling. Det börjar: Är du nybörjare och dessutom otålig? Det är ju precis så som jag är.  Ändå tog det ännu några år innan jag kom till skott (så otålig var jag kanske inte trots allt).  Men sedan två år tillbaka odlar jag i två stora lådor på torpet. Det är helt magiskt. Jag stoppar ner ett antal frön och sedan växer det så det knakar. Jag har knappt behövt varken vattna eller rensa. Bara skörda.

 

I år har jag förgrott lite här hemma. Nu undrar jag var jag ska göra av allt innan det är dag att sätta ut det. Persiljan och Bladamaranten växer så det knakar och pac choi likaså. Lite sämre är det med tomaterna. Men några stycken har i alla fall grott. Så förhoppningsvis kommer jag att skörda några Sungold tomater i sommar. Det ska verkligen bli spännande.