Solsemester
Det händer inte mycket här i sommarvärmen. En ko som förirrat sig till fel sida av staketet är hittills det mest uppseendeväckande. Inte blir det mycket gjort heller. Jag tänker mig att jag är på solsemester på någon trevlig ö någonstans i ett varmt land. Då njuter man av bad och sol. Äter gott, läser böcker och gör minimal nytta. Precis så har jag det, bara det att resan hit var mycket billigare. Så jag klagar inte. Och idag har jag slagit ner en pinne till stöd åt det lutande äppelträdet så kom inte och säg att jag slöar.
Bristande insikt
Appropå att välja vem man vill vara. Vår hund verkar inte förstå att han är en vallhund och ingen fågelhund. Det verkar inte hjälpa hur många gånger vi påpekar det. Dessutom ser det ut som om han tror att han kan flyga. Undrar om det beror på åldern eller värmen.
Jag
Välj själv vem du vill vara, hörde jag någon säga för ett tag sedan. Men kan man verkligen välja helt fritt. Finns det ingen kärna, något som helt oförfalskat och rent är jag. En människa är så komplex med många lager, som ett salladshuvud eller en lök. Det finns mer därunder än det som syns på ytan, men är inte alla lager jag.
Att välja att bli någon helt annan, någon med helt andra egenskaper än de jag har idag verkar omöjligt. Då blir det som teater, ett spel och ingenting äkta. Som något man lär sig och inte något man är.
Vad man däremot kan välja är att lyfta fram och betona vissa av sina egenskaper mer än andra. Jobba på att bli en bättre lyssnare, behärska sitt dåliga humör och kanske försöka vara lite mer omtänksam.
Vi genomgår alla förändringar och allt eftersom åren går blir vi kanske mer och mer av det som är vi. Vare sig vi vill det eller inte tycker jag mig märka att man med stigande ålder blir lite tydligare på så sätt att vissa egenskaper får fastare konturer. Kan det vara så att livet slipar och mejslar fram en form på samma sätt som vattnet slipar stenarna i havet. Och att man är lite olika på sin resa genom livet. Precis som Humleblomstern som jag tycker så mycket om. Den som först är ljuv och skir som en nyföd bebis för att sedan bli taggig och rebellisk som en tonåring och slutligen lite både och, taggig men också mjuk. Så tror jag att det är med oss människor också.
Litteratur och minne
Efter upplevelserika dagar på Engelska landsbyggden och i Lonon och med ett intensivt umgänge med goda vänner är det gott att få vara i sin egen lilla bubbla ett slag. Att vädret bjuder på en sommar utöver det vanliga gör inte saken sämre. Vattentemperaturen har nu kommit upp till den nivå att till och med en inbiten badkruka hoppar i och det flera gånger om dagen. Tänka snabbt och långsamt av Daniel Kahneman har tagit semester och är för tillfället ersatt av en härligt tjock roman. En underbar berättelse som vindlar sig över sidorna och får mig att glömma mig kvar i solen på bryggan alldeles för länge. Jag började på boken förra sommaren men kom aldrig in i den. Nu kan jag inte förstå varför. Men så är det ibland med böcker. Jag minns att just så var det, för mycket länge sedan, när jag skulle läsa Kvartetten som sprängdes av Birger Sjöberg. Jag började på den ett antal gånger men la den snabbt åt sidan utan att den hade fått fäste. Men sen en dag läste jag bara ut den, även den gången utan att förstå varför jag tidigare hade tyckt att den var knepig. Idag minns jag inte alls vad den handlade om bara att den utan förklaring gick från att vara svår till att bli lätt och lustfylld. Jag antar att det är så just som Pete Seeger sjöng för länge sedan: To Everything (Turn, Turn, Turn). There is a season (Turn, Turn, Turn). And a time to every purpose, under Heaven. (En text som förövrigt är baserad på de första verserna i Bibelns Predikaren 3 kapitlet).
Och vad ska man säga om minnet som tillåter mig att plockar fram så udda skärvor av det förflutna. Kvartetten som sprängdes, det är kanske dags att läsa om den eller se Hasse Alfredssons tv-serie från 1973 som nu finns i svt:s öppna arkiv.
Som Japan
Ibland är det världen vackrare än man kan föreställa sig. Dimman och den nedgående solen förvandlade den motstående stranden till en Japansk tuschteckning. I det läget fanns inget annat val än att stanna bilen, ta ut kamera och hund och börja fotografera.
Att tänka
Boken Tänka snabbt och lånsamt får mig att förfäras över hur lättmanipulerade vi är och att vi ofta är helt opålitliga när vi ska besluta saker och ting i våra liv. Vi tror att vi drar väl underbyggda, logoska och genomtänkta slutsatser. Men det är verkligen bara som vi tror, hela tiden lurar vi oss själva.
Daniel Kahleman beskriver intellektet som uppbyggt av två sysem: System 1 som fungerar automatiskt och snabbt, med liten eller ingen ansträngning och utan någon känsla av medveten styrning. System 2 ägnar de ansträngande intellektuella aktiviteter som krävs uppmärksamhet, tex komplicerade beräkningar. System 2:s sätt att fungera förknippas ofta med en subjektiv upplevelse av att man har kontroll, gör medvetna val och koncentrerar sig.
Människan är av naturen lat och låter oftast system 1 sköta det mesta utan alltför mycket inblandningav system 2, och "om system 1 får bestämma kommer slutsatsen forst och analysen sedan". Alltså när vi tror att något är sant tror vi också att de argument som stöder den åsikten är sanna även om de inte är det. Så mycker för det väl underbyggda.
Jag läser boken med bitvis god behållning. Bitvis tappar jag tråden och förstår inget eller bara lite av resonemangen. Ibland får den mig att känna mig lite dummare än vad som är helt bekvämt. Förhoppningsvis är jag en aning klokare när jag har läst ut den vilket kommer att ta sin tid eftersom jag bara klarar av en liten bit i taget. Men jag har trots allt en hel sommar på mig.
Perspektiv
Gårdagen tema på Enbildomdagen2014 var perspektiv. Jag vet inte om det är det jag får här på landet. Men livet här ger möjligheter till nya perspektiv att begrunda tillvaron på. Det finns tid för lite djupare funderingar och tankar som tänks till slut. Om jag nu inte bara låter mig vara mitt i sommaren utan att närmare analysera eller fundera. Plocka ett smultron, rensa lite i trädgårdslandet, göra lite yogaövningar och sedan bara njuta. Givetvis med kameran i högsta hugg.
