Skogspromenad i regnet


Vi träffar inga levande varelser förutom två skogsduvor som ängsligt flaxar iväg och en tordyvel som sävligt kravlar över mossan. Hunden griper tag i det ena doftspåret efter det andra. När han tror att han fått syn på ett djur är de för länge sedan försvunna. Man kan förledas att tro att det är mörkt liksom vi kan tro att vi är ensamma, hunden och jag. Men regnet gör luften grådisig och ger ljuset en svag lyster som man bara anar och varje steg vi tar är iakttaget men på betryggande avstånd så att vi inte ska märka det.
Vi följer skogsmaskinens avtryck genom skogen. Rester av träd ligger likt utfläkta revben i hjulspåren. Revben eller  fartygs-spant. Jag hittar fortfarande även om kartan måste ritas om och vi får leta nya stigar.  Det är inte bara jag som förändras.



Kommentarer
Postat av: Znogge

Det är onekligen något visst att gå i skogen...

2011-07-19 @ 17:07:36
URL: http://znogge.wordpress.com/
Postat av: Åsa!

Att gå på skogspromenad är själsläkande!

2011-07-20 @ 12:19:24
URL: http://bitihopdax.blogspot.com
Postat av: paula i pörtet

Maken o jag har undrat över fenomenet på Facebook där man hela tiden uppdaterar med platsen där man befinner sig. Läser ofta att dottern checkar in på ICA Maxi, på Cafe solsidan osv. Detta är tydligen viktigt läser jag idag i tidningen. Det berättar mycket om oss att ta del av var vi är! Jag förstår ingenting, men om jag hade en mobil som hade rätt funktioner skulle jag definitivt ha en incheckning som hette Paula checkar in I skogen!

Där trivs hon, finnkäringen, trots fästingbett och inande mygg...

Kramen

2011-07-20 @ 12:39:35
URL: http://paulaz.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0