Svartvitt och färg
Ser du ljuset, skuggorna, stillheten.
I färg blir bilden inte lika vilsam.
Färg förändrar.
I färg blir bilden inte lika vilsam.
Färg förändrar.
Kura skymning
Kortare dagar längre skuggor. Kanske att också tankarna kan bli längre och mer sammanhållna nu när jag, liksom naturen, i alla fall borde varva ner och gå på sparlåga. Varför inte kura skymning och njuta av att se hur ljuset förändras.
Bilder från veckans som gick.
En tanke
Jag tror att det är med bloggar som med krukväxter.
Man måste pyssla om dem för att de ska trivas.
Man måste pyssla om dem för att de ska trivas.
Färg
Idag hade jag anledning att åka tunnelbana i morgonrusningen. Jag står och väntar på perrongen, alla som står och väntar med mig har svarta, mörkgröna eller mörkblå jackor. Jag kliver på tunnelbanetåget, det är likadant där alla har mörka, diskreta färger på sina ytterkläder det är ingen som sticker ut, inte ens med en halsduk eller mössa. Faktiskt är det så att jag i min ganska ljusa läderjacka är den som är färggladast. Det är många människor i vagnen, det är många människor på varje station vi passerar men inte förrän vi kommit fram till Hötorget nio stationer senare ser jag någon som har lite färg på sig, en röd jacka lyser upp perrongen.
Jag funderar på hur den här avsaknaden av färg påverkar oss. Eller rättare sagt tänker jag på hur vi skulle uppleva det att åka till jobbet i en tunnelbanevagn fylld av sprakande färg. Jag tänker mig jackor i regnbågens alla färger och vid blotta tanken får jag lust att dansa. Jag föreställer mig att mer färg skulle göra oss gladare och att det där glada sedan skulle följa oss hela dagen så att det skulle kännas lite lättare att vara människa i den här världen. Tänk om det är så enkelt att det bara handlar om lite färg.
Oktoberbilden
Höstens fototävling hos Slottsträdgårdsmästaren är i full gång. Titta in där, 80 fina bilder finns det att njuta av. Och när du ändå varit där varför inte passa på att rösta på din favorit. Man röstar genom att maila till [email protected].
Man kan tycka vad man vill om hösten men vackert är det eller hur.
Lördag i oktober
Sol, blå himmel och gula löv.
Inget riktigt bestämt.
Tid att andas och att njuta.
Inget riktigt bestämt.
Tid att andas och att njuta.
Lite mer doft
Vilken doft var det som startade hela minneskavalkaden undrade Maj. Jag vet faktiskt inte. Den var så flyktig att jag bara anade den helt kort. Nästan att den inte alls passerade mitt medvetande. Knappt hade jag känt den så var den borta och kvar stod jag med alla minnen. Men hur blomman på bilden doftar det vet jag alldeles säkert. Det är en fantastisk schersmin som finns på mitt torp. Vi har ställt en hammock inne i den så att man på försommaren kan sitta där och njuta av väldoft och humlesurr i ett hav av vackra blommor
Utsikt från Shersminbusken
En doft av minnen
På väg upp till tunnelbaneperrongen möts jag av ett hav av människor. En doft slår emot mig och nästan samtidigt som den når mitt luktsinne triggar den igång en hel uppsättning minnen. Minnen som har legat slumrande djupt nere i mitt omedvetna, undanstuvade och bortglömda. Jag blir lika häpen över att minnas som över att ett enda doftstråk kan sätta igång en hel resa i det förflutna. Helt plötsligt är jag åtta år och ensam på kollo med hemlängtan. Mellanmålsbullarna, toaletterna, rabarbersaften och munkarna med socker på, allt kommer rusande emot mig och på kortare tid än en minut har jag förflyttats fyrtiofyra år tillbaka i tiden och det bara på grund av en doft. Det är förunderligt hur vi människor fungerar.
Tankar efter helgens Ligtroomskurs
Kunskap är inte tung att bära sägs det men nog känns det lite tyngande det här med bildbehandling och alla möjliga mer eller mindre avancerade program man "behöver". Det blir nästan så att själva bildskapandet försvinner i prylar och teknikaliteter. Kanske jag ska börja plåta analogt och svartvitt. Jag kan ha mörkrum i badrummet, det skulle faktiskt kunna fungera.
