Åter ett försök till perspektivbyte
Efter att ha rest omkring några dagar i främmande land försöker jag ta på mig samma glasögon här hemma och se på världen med nya ögon. Jag försöker göra mig främmande för det hemtama, bli överraskad av det vanliga. Det går inte. Det är lika svårt som att försöka höra hur ens modersmål låter utan att lyssna på vad som sägs, det fungerar inte det heller. Jag klarar helt enkelt inte av att göra mig till främling här i mina egna kvarter. Jag gissar att det är lika svårt var man än bor och lever. Kanske man slutar att förundras över den här utsikten om man möter den varje dag, eller så inte.
Man blir hemmablind även om omgivningarna är hisnande vackra!
Ha en fin söndag!
Flytta utomlands ;-) - ger garanterat nya synvinklar på gamla hemlandet... haha, på gott och ont. Spännande värre. Ha det gott, jag sticker snart och bestige Snowdon (nåja, det är möjlgt att det blir tåg halva vägen jag är en mes).
Kram!
Visst blir man hemmablind, även om man försöker att inte vara det.
Oh, du har gjort min drömresa! Dit vill vi också! Vi har bara varit tillsammans i 17 år, så då kanske det finns hopp ännu, hihi
Fortsätt njut och upplev livet med alla sinnen!
Kramen
Med hjälp av ett litet barns ögon kan man plötsligt upptäcka helt nya saker i en van miljö. Att se, inte bara titta!
