Orden
Orden är alltid någon annans, eller är de det?
De dyker upp och förflyktigas lika snabbt som daggen i morgonsolen.
Spröda som glas och omöjliga att förutse.
Som livet tänker jag där jag står i regnet, som livet.
De dyker upp och förflyktigas lika snabbt som daggen i morgonsolen.
Spröda som glas och omöjliga att förutse.
Som livet tänker jag där jag står i regnet, som livet.
Kommentarer
Postat av: Nicoline på Fädernegården
Kanske finns det en mängd ord som virvlar runt oss. Det gäller bara att höra, se, fånga, vrida och vända på dem, ge dem sin egen tolkning och sen kasta upp dem igen till återanvändning för någon annan. Jag har alltid älskat orden.
Kramar från Nicoline
Postat av: Znogge
Det gäller kanske att fånga dem i flykten och göra något vettigt av dem! Som till exempel ett blogginlägg :-)
Postat av: smulan
Du har orden Kersti!
Trackback
