Eftertanke
Jag funderar och reflekterar. Sakta går det, som om hjärnan behöver ta det lite lugnt. Ibland tar jag en paus och pysslar med annat. Helt passande har min dagstidning idag en artikel med rubriken Tid för eftertanke. Jag läser långsamt och flera gånger. Artikelns författare Ulf Eriksson skriver om det automatiserade interagerande som vi så lätt hänger oss åt genom att vi till exempel utan vidare eftertanke reagerar på och kommenterar en artikel. Det anses som aktivitet och uppskattas medan flera veckors stillsamma, ensamma fundering över artikeln ses som passivitet och inte alls bejakas på samma sätt. Han menar att interagerandet inte behöver var mer aktivt än funderandet. En mycket tilltalande tanke.
Mmm, det låter som sanna visdomsord det. Jag blir också ofta förbluffad över att det jämt är så mycket man måste göra och agera och reagera på. Själv trivs jag också bra med härliga funderingar...
Ibland är det helt passande att ta sig en paus från tankarna, t.ex. när det känns som om hjärnan har fastnat i något. Efter lite avkoppling ser jag sakerna ofta tydligare. Men det finns situationer där man bara måste reagera genast. Och mest är den första tanken den riktiga.
Min hjärna har nog tagit semester..jag får nog läsa det här inlägget en gång till så jag fattar vad det står..hihi
Men huset såg helt bedårande ut..sommarställe eller?
Kram på dig
Intressant! Jag tror det är väldigt olika från person till person. Själv reagerar jag oftast snabbt medan Husse ofta behöver och vill ha tiden...
Kram!
Intressanta funderingar som Ulf Eriksson bjuder på - (även om jag anar det är midsommarutfyllnad...) Men detta att läsa och reagera direkt eller låta en reaktion mogna fram - beror väl på vad artikeln handlar om? Jag är spontan när det gäller sådant som redan ligger mig varmt om hjärtat.
Men artiklar om sådant som jag ej känner till så mycket kan få mig att liksom suga på en karamell, läsa mer om ämnet, ta del av andras funderingar och gärna prata om det med någon annan. Så inte är försiktighet i reaktionen att likna med passivitet. Det handlar ju om att låta något mogna.
Att gå och fundera är det bästa jag vet och man kommer fram till bra slutsatser ibland när man pratar med sig själv:) Hjärnan behöver detta. Att gå på högvarv hela tiden tar på själen. Vilken underbar fin bild! Kram Mumin
För varje år som går blir jag alltmer eftertänksam. Undrar om det är bra eller dåligt?
Att reflektera är så oerhört viktigt...och jag tror att vi gör det oftare än vi tror, hela tiden och undermedvetet nästan..
Kram och trevlig fortsatt vecka!
