En annan värld
När jag kliver ut genom porten, ut i snön upptäcker jag en värld som alltid finns där men som jag oftast inte lägger märke till. Min fyrfota vän är betydligt mer familjär med den här världen än vad jag är. Nu, tack vare nattens snöfall, har den blivit synlig även för mig. Jag ser den som ny och med barnslig förtjusning följer jag de spår som snön uppenbarar för mig. Här kan jag följa tidningsbudets runda, harens krumsprång och de tidiga hundägarnas morgonpromenader. Jag kan se vilken väg han i det gula huset tar till tunnelbanan. I snön följer jag spåren som hunden vet allt om och som alltid ligger där som en snitslad bana för den som har luktsinne nog att uppfatta det. Det är som titeln på en bok jag nyss fått i min ägo "Jag bor i en annan värld men du bor ju i samma". Lite avundsjukt tänker jag att hunden alltid har tillgång till den här världen, men vi andra, vi får vänta på snön.
Spännande att ljud, ljus och dofter blir så förändrade... Nu ser det sällan ut så hos oss men visst är det vackert! En vit jul kanske...
Kram!
Ja, det känns ju lite konstigt. Allt är lugnt i trädgården och man tror nästan att ingenting händer där hela dagen. Och sen kommer snön och plötsligt blir det synligt hur mycket liv det finns varje dag där bakom huset, medan man själv är på jobbet. Så synd att vi får se bara en sån där pytteliten del av alla spår djuren lämnar.
En alldeles intressant fundering och kloka ord kram Tingeling
Ja du skriver så klokt och intressant som vanligt. Visst är det härligt när snön kommer, och just det man kan se precis vem som gått före en:)) Kram Mumin
Ha,ha! Först trodde jag du skulle skriva om alla gula spår som syns i den vita snön :D
Det har du rätt i, nu blir ju spåren visuella. Minns din snöälskande hund – vill den sova ute nu!? :-)
Nu kommer jag att se våra hundpromenader lite annorlunda hädanefter... ditt inlägg fick mig att inse hur mycket mer Pontus P "ser" än vad jag någonsin gör. Om det inte har kommit snö då förstås!...
Varm kram...
Dina inlägg är alltid så härliga..
Ha en underbar lördag, kramen
Du skriver så klokt och uppmärksammar sådana detaljer omkring dig. Efter det att vi byggde grinden till vår trädgård i somras så kommer inte grannens katt in där. Men just som du berättar så såg jag spåren i snön där den hade tagit ett annat stråk runt vårt hus. Den har suttit och vilat en stund utanför mitt fönster innan den gick intill husväggen och upp i skogen. Spåren finns säkert kvar även när snön har smält.
Kramar från Nicoline
Jag blir också alltid lika överraskad över spåren jag nu kan se i snön, men som hundarna alltid känner av. Inte undra på att människan tar hunden till hjälp att spåra både människor och vilt.
Inte nog med att vi människor har begränsade sinnen jämfört med andra djur, vi är dessutom slarviga med att använda dem. Ibland uppstår situationer då vi blir medvetna om att vi har lite extra kapacitet att ta till. Om man har gått bort sig i skogen tex börjar man plötsligt använda både hörsel, syn och luktsinne mycket mer effektivt.
Så långt tänkte inte tjuven som fösökte sig på ett inbrott härom kvällen. När han blev avbruten av någon förbipasserande snodde han en cykel och trampade iväg. Det var ganska lätt för polisen att följa hans spår och fånga in honom:)
Härliga funderingar du har Kersti. Spåren som synd i snön kan också vara oerhört dekorativa.
Här har vi just avsmakat årets julskinka, ekologisk blev det i år;) T.o.m. familjens vegetarian tog sig en liten smakbit. Nu är hon äldre och klokare och inte så fanatisk längre.
Hoppas du får en riktigt skön och avkopplande jul!
Kram Ninni
En inblick i hur andra varelser uppfattar världen.. ja precis så blir det ju när vi kan se.. vi också.
God fortsättning önskar Matte & Vovvarna!
