Höststämning
Luften är lika grå som mina fårskinnstofflor. Nattens regn finns kvar i form av droppar. De hänger tvekande på trädgrenarna. Mina ögon reflekteras i det välvda höljet och när jag rör vid grenen faller de utan ett ljud och förenas med de tidigare redan fallna. Det här är hösten, fukt, lera och doft av multnande löv. Allting drar sig tillbaka och förbereder sig samtidigt som det väntar. Förbereder nytt liv i väntan på våren. Och jag, jag kryper in i värmen till sockerkaka och nybryggt te i väntan på att tvättmaskinen ska bli klar.
Det kan inte vara meningen att vi ska leva i detta mörker?! (Isåfall hade vi haft kattögon)
Vilken läcker bild
Jag älskar julen men i övrigt tycker jaginte om denna kalla period av året utan älskar sommaren
kram tingeling
Håller med! Bilden är väldigt läcker och dina ord passar så bra till.
Kram och ha en ny och bra vecka!
Ja va ska man annat göra än kura skymning såhär i november? Kom just in med jyckarna, klockan visar halv fem och det är säckmörkt! Visst tröstar man sig gärna med något extra gott i munnen...och det tycker jag att man kan unna sig, man lever väl för att äta....eller var det så att man äter för att leva...
Kram
Jag njuter av att läsa Dina ord! Du har en enastående talang att beskriva både skeenden och tankar!
Det vore säkert roligare om vi hade bättre mörkerseende!