Min farfar
Jag letar efter en stjärnskruvmejsel i vedboden på landet. Från början var det någon slags ordning här inne men nu är det en salig röra av saker från olika tider.
Istället för skruvmejsel hittar jag min farfars gamla verktyg. Finsågar som ingen riktigt vet hur man använder längre och hyvlar där stålen rostat fast för läge sedan.
Han skulle förmodligen bli en smula upprörd, min farfar om han såg hur vi behandlat hans saker.
Min farfar var en händig man, händig och konstnärlig. Han gick kurs på Hermods korrespondentinstitut i början av seklet. Jag har hans Examensuppgift i akvarellmålning, ett stilleben målat i mars 1914 i min skrivbordslåda.
Men han blev varken snickare eller konstnär min farfar, utan folkskollärare. Jag tror att flera av hans syskon också blev lärare, märkligt. Det måste ha funnits någonting där hemma som inspirerade och motiverade till att barnen utbildades, både flickor och pojkar. Farfars far var indelt soldat och skomakare. Farfars mor bar alltid folkdräkt, helg som vardag. Min pappa såg henne aldrig utan, förmodligen ägde hon inga andra kläder. Av hennes vardagsdräkter finns inget kvar men jag har ärvt hennes helgdräkt.
Jag har egentligen inga minnen av min farfar, han dog när jag var fyra år. Men det finns ett kort på oss två. Jag sitter i hans knä och han läser högt ur en bok som har ett blått omslag med vita prickar. Jag har den boken kvar, det är "Vill du läsa II" läseboken av Elsa Beskow och Herman Siegvald från 1938. När jag ser på kortet är det nästan som om jag minns, jag kan känna doften av mina farföräldrars vardagsrum.
Det var min farfar som köpte torpet någon gång på 40-talet. och nu ca 60 år senare sitter jag, hans sondotter på verandan och funderar på hur man använder en sån här gammal såg.
Spännande med gamla saker!!
Min pappa gick också en Hermods kurs..jag har alla hans teckningar nånstans, har letat efter flytten men inte hittat dom...hoppas dom inte är borta för evigt!
Kram,kram
Spännande med gamla saker som väcker minnen till liv och föder tankar...
Ha en fortsatt fin dag!
Tänk om det gamla skulle kunna berätta. Det är så spännande med gamla bruksföremål och det skulle vara jätteintressant att veta hur de hade det på den tiden. Min mors släkt kommer också därifrån där du är nu.
Kramar
Det är roligt med gamla saker och redskap och alldeles speciellt roligt när det är släkten som haft dem. Vad nöjd din farfar skulle vara om han visste att du tar hand om hans torp.
Tänk att man kan bli mättad på solsken och färg. Eller också är det bara en förändring man vill ha. Jag längtar hem till Sverige till det mjuka ljuset och en regnig dag:-) Önskar vi kunde byta för en dag bara...
Men om en vecka flyger vi hem så då kanske jag blir mer än nöjd och längtar tillbaka hit.
Må så gott! Ninni
Var rädd om dina minnen, de är ovärderliga skatter vi bär inom oss!
Ja gamla saker är ju så roligt att spara på, var rädd om farfars saker....Kram ha en go dag! Mumin
Roligt med gamla saker och man kan vrida och vända på dem för att försöka lista ut hur de användes kram Tingeling
Med de varsammaste och vackraste orden så berättar du en historia om dina nära, som levat i en annan tid.
Jag kan nästan se din farmor gå omkring i sina dräkter.. och känna din farfars drömmar och ambitioner.
Bara genom det du berättar... så så vackert och nästan lite vemodigt förmedlat! Tack!
Varm kram...
Vilken fin berättelse. Från början till slutet. Där sitter du. Mmmm... Anne-Marie
