Strövtåg
Jag är på strövtåg i mitt förflutna. Förundras över att så många minnen är diffusa och otydliga. De glider undan precis när jag tror att jag fått tag på dem. Det är oftast de soliga minnena som beter sig på det sättet.
De svåra är mycket tydligare och går lättare att få fram. Konstigt att det inte är tvärt om.
I söndags när solen plockade fram alla färger igen tog jag med hunden och åkte till en plats där jag, i en annan tid, tillbringat många nätter och dagar. Jag känner inte riktigt igen mig men jag vet att det är här jag har varit.
Nere vid stranden kommer jag ihåg att jag en gång badat här i niogradigt vatten. Det var mycket länge sedan, nu badar jag helst inte i vatten kallare än tjugofem.
Jag minns ingen vass och visst var stranden längre men solen den lyste då också, det minns jag.
Vilka härliga bilder så jag förstår att du minns platsen. Kanske minns man sorgliga saker tydligare för att de har gjort djupare avtryck i själen men samtidigt kan ju kärlek och lycka ge lika starka minnen!
Jag minns i alla fall att jag badade i 8 grader i Brantevik nere på Österlen. I dag kräver jag minst tio grader mer för att jag ska komma längre ut än till knäna!
Ha en fin dag!
Det tar längre tid för de sorgliga att ta plats i nuet - de behöver så mycket tillåtelse att göra sin påminda tänker Anne-marie
Oj va vackert...ja det är konstigt med minnen, det svåra finns kvar fast man inte vill ha dom minnena!!
Kramen
Att återvända till svunna känns alltid långt in i själen, man kan ibland t o m känna dofterna från då..
Ylle
Strövtåg ja. Ibland på perrongen är det strötåg - inställt, inställt, AVGÅNG, in...
STRÖVTÅG - det är ett frihetens friska klang, upptäckarglädjens mjuka skimmer omkring ordet, som är så vackert.
Hej du strövande Kersti! på jakt efter den tid som flytt...
Ja strövtåg är ett mångfasetterat ord användbart på allehanda olika plan och sammanhang. Själv strövar jag på för fullt i Edit Södergrans värld, känslor och tankar.
Även Edit strövade emellan de allt längre sängliggande sjukdomsperioderna, ibland ända tillbaka till barndomslandet, som icke längre var....
Träden viskade ofördelaktiga, onda saker om henne, som i dikten:
" Min barndoms träd stå höga i gräset
och skaka sina huvuden: vad har det blivit av dig?
Pelarrader stå som förebråelser: ovärdig går du under oss!
Du är du och bör kunna allt,
varför är du fjättrad i sjukdomens band?
Du är bliven människa, främmande förhatlig.
Då du var barn förde du långa samtal med oss,
din blick var vis.
Nu ville vi säga dig ditt livs hemlighet:
nyckeln till alla hemligheter ligger i gräset i hallonbacken.
Vi ville stöta dig för pannan, du sovande,
vi ville väcka dig, döda, ur din sömn.
Edit
Södergran (1892-1923)
Min barndoms träd, 1922
Ja ja - dessa dikter. Dessa dikter.
Bilderna dina är så fina, rena som poesi. Nyfiket vill jag fråga - det är väl skärgården, inte Mälaren?
Jo, nog spanar jag dröjande och ivrigt tillbaka själv ibland till drömmarnas skärgård som är sig lik men samtidigt väldigt olik - det är jag som har förändrats.
Det är mänskligt och lockande men fåfängt att blicka tillbaka - allt är "villor" bara...
Förändringens vind blåser kallt och hårdhänt. Ingenting varar beständigt förutom solen och stjärnorna då - och Beethoven!
Hejsan Kersti och lite tröst...
För att överskugga de sorgliga minnena brukar jag försöka ströva bland de soliga och tvinga upp dem till ytan. De gör så gott.
Kram
Nicoline
Vilket ljuvligt ställe! Det känns lite vemodigt att alla mina gamla smultronställen är så långt borta på andra sidan viken (i Hfors)...
Sen har jag ju ställen kring Stockholm också förstås, man samlar på sig favoritställen när man bott i en stad i nästan tjugo år. Och mer och mer nostalgisk blir jag för vart år som går, hur ska detta sluta?
Kramar från pörtet
Tittar in med en kvällshälsning. Här blåser det hårda vindar och just nu hörde jag hur en av soptunnorna gav sig av på drift. Hoppas den inte föll mot någon bil. Bäst att kolla...
känner igen det du skriver - frustrationen i att komma ihåg det sorgliga bättre än det vackra. Har du testat att sätta dig och skriva allt du kommer ihåg? Lukter, tankar, färger, vilka kläder du hade... Jag har testat det ibland och för mig lockar det fram rikare minnen än jag var medveten om att jag ägde!
