Nostalgi
möter
pappan och flickan.
I ett snöre drar hon taxen,
svart med gula öron.
Men du ... jag älskar den där hunden. Du är mig så trogen på bloggen... har jag sagt att jag uppskattar det? Jag uppskattar det! Anne-Marie
Världen är så enkel...bara en liten briotax och så går man där...
Ha det så fint idag! :)
Jag hade glömt bort det men när jag ser din bild så kommer jag ihåg.
Exakt en sådan hund hade min äldsta son när han var riktigt liten. När man slog på svansen så att den vickade så skrattade han så att han kiknade.
Jag gillar dina iakttagelser
Åh finns den kvar. Min son som är 48 hade en sån när han var liten. Vilken nostalgibild.
lika söt idag...hälsningar från Skottland i sol. A-M
Vilken underbar bild!! Och vilka minnen som poppar upp *ler*.
Kram
Jag hade också en sån när jag var liten. Blev glatt förvånad av att få se en "livs levande" på stan.
Den här väcker minnen till liv! Visst är det nostalgi på hög nivå! Brio gjorde massor av fina hållbara leksaker och de hänger med i generationer.